Artiklar

Distansjobba utomlands i sommar? Tänk på detta först

Sugen på att stanna kvar och jobba utomlands några månader efter semestern i sommar? Är du byråledare och vill erbjuda distansarbete även utomlands för vara en mer attraktiv arbetsgivare? – Varken lagstiftning eller praxis har hunnit med när det gäller regleringen av distansarbete. Det finns ett antal saker man verkligen måste ha koll på för att det ska bli bra för båda parter, konstaterar Mia Fransson, jurist vid Almega.

Mia Fransson är ansvarig för internationella arbetsrättsfrågor vid arbetsgivarorganisationen som samlar 11 500 medlemsföretag i ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Hon hjälper medlemsföretagen inför och under domstolsförhandlingar samt svarar löpande på deras frågor. Oavsett ingång brukar hennes svar börja med en serie motfrågor som klargör förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren som ska vistas utomlands: Var? Hur länge? Vilka regler gäller där för arbete, försäkringar, sjukvård och skatt?

– Sedan pandemin startade 2020 har vi märkt ett ökat intresse för att distansarbeta utomlands, det som också kallas för workation. För många yrken är det ju, i alla fall i teorin, möjligt att jobba var som helst så länge man har sin laptop och en stabil uppkoppling. Men i praktiken är det långt ifrån så enkelt.

Kan göras hemma

Tidigare jobbade personer utomlands för att arbetsgivaren behövde den kompetensen på plats, exempelvis för att stötta upp ett dotterbolag eller för att etablera sig på en ny marknad. Alternativt tog man anställning hos en utländsk arbetsgivare.

– Då behövde man vara på den platsen för att kunna göra sitt jobb. Så är det inte med distansarbete utomlands. Det finns då inget syfte för arbetsgivaren med att arbetet utförs utomlands. Den enskilda individen är utomlands för att den vill det och arbetsgivare tillåter det. Det påverkar parterna arbetsrättsligt, försäkringsrättsligt och skatterättsligt på ett sätt man måste ha kontroll på, konstaterar Mia Fransson.

Olika regler

Eftersom det inte ens inom EU finns gemensamma regler för vad som gäller workation för medarbetare är Mia Franssons råd att man går mycket grundligt till väga och tar reda på vad som gäller i Italien, Spanien, Thailand, Australien eller var man nu vill jobba ifrån i stället för från det ordinarie tjänstestället.

– Frankrike har till exempel en lagstiftning som säger att arbetsgivaren inte får ta kontakt efter arbetstid och att man inte får ta sin lunchrast framför datorn. Där, och i Italien, måste man också registrera in sig i deras försäkringssystem även om man ”bara” jobbar där några månader, om man inte har ett A1-intyg som visar att man ligger kvar i svensk socialförsäkring.

– I Tyskland finns det risk att företaget, enligt deras bokföringslag, måste anses ha ett fast driftställe där, om den som arbetar på distans har rätt att teckna avtal och sitter i företagets ledningsgrupp eller står för majoriteten av omsättningen för företaget, säger Mia Fransson och understryker:

– Men det självklara är ju rätt arbets- och uppehållstillstånd. Plus A1-intyget från Försäkringskassan som visar att man har en socialförsäkring från sitt hemland.

Mer information

För arbetsgivaren är det viktigt att komma ihåg att arbetsgivaransvaret följer med utomlands. Det gäller också kraven på rätt arbetsmiljö. Det som dock inte följer med är kollektivavtalen, som enbart gäller vid arbete i Sverige. Däremot gäller vissa delar av kollektivavtalens försäkringar även vid arbete i utlandet. Exempelvis gäller pension, sjukförsäkring eller arbetsskador.

– Grundtipset är att man gör tilläggsavtal som anger hur länge arbetstagaren ska vara borta, vad hen ska arbeta med, när hen ska arbeta på dygnet, var arbetsplatsen finns och annat som återfinns i kollektivavtalen, säger Mia Fransson.

– Men sedan kompliceras saken ytterligare om den anställde stannar borta en längre tid och då kan bedömas få en allt starkare anknytning till landet hen jobbar i. Enkelt uttryckt kan det landets lagar då, enligt Romförordningen, få företräde framför svenska lagar och regler, om det landets lagar gynnar den svagare parten, alltså arbetstagaren. Exempelvis gäller detta vad som kan vara grunden för en uppsägning.

The post Distansjobba utomlands i sommar? Tänk på detta först appeared first on Tidningen Konsulten.

Viktigaste reglerna för anställdas semesterledighet

Det finns mycket att tänka på för de som planerar personalens semesterledighet. Likaså för dem som ska räkna ut vilken semesterlön som ska betalas ut under ledigheten. Här följer några av de viktigaste reglerna.

Semesterlagen innehåller flera tvingande regler om semesterledighet. En anställd måste till exempel ta ut minst 20 semesterdagar i ledighet under året. Detta under förutsättning att de är intjänade och betalda dagar. En nyanställd som enbart har obetalda dagar kan alltså inte tvingas ta ut semesterledighet.

Semesterlagen har också flera regler som är dispositiva. Det innebär i vissa fall att arbetsgivaren kan avtala med den anställde om vissa semesterregler, i andra fall att det krävs kollektivavtal på central nivå för att ha avvikande regler jämfört med lagen; det sistnämnda gäller till exempel i fråga om uträkning av den anställdes semesterlön.

Huvudsemesterperioden

Inför det som kallas huvudsemesterperioden, det vill säga juni till augusti, måste arbetsgivaren planera i god tid. För företag som är bundna av kollektivavtal gäller skyldighet att förhandla med den eller de fackliga organisationer med vilka man har kollektivavtal med, hur sommarsemestern ska läggas ut. Även om det formellt heter förhandling är det verksamhetens inriktning och arbetsgivaren som har sista ordet om semesterledigheten. Även företag utan kollektivavtal men där de anställda är medlemmar i någon fackförening ska förhandling göras. I det fallet kan flera olika fackföreningar behöva kallas till förhandlingen.

Samråd

Om företagets inte omfattas av kollektivavtal eller om det inte finns några med facklig tillhörighet behöver inte arbetsgivaren förhandla med de anställda om ledighetens förläggning. Vanligt är dock att någon form av samråd sker. Rent praktiskt kanske arbetsgivaren låter en semesterlista cirkulera där de anställda noterar sina ledighetsönskemål. Om arbetsgivaren behöver ändra på någon eller några anställdas önskade semesterledighet och man inte blir överens om denna bestämmer arbetsgivaren när semestern ska tas ut, dock måste detta meddelas den anställde senast två månader innan semesterns början.

Fyra veckor sammanhängande

I normalfallet har de anställda enligt lag rätt till fyra veckors sammanhängande semesterledighet under sommarperioden juni–augusti. Om särskilda skäl finns kan arbetsgivaren även utan stöd i kollektivavtal förlägga huvudsemestern på annan tid. Särskilda skäl kan vara att företagets verksamhet har sin högsäsong under sommaren eller att det inte går att rekrytera semestervikarier under denna tid.

Tvingande ledighet

Det förekommer att någon anställd inte vill vara semesterledig. Det kan till exempel bero på att man inte har någon att vara tillsammans med under semestern. Det finns ingen skyldighet att ta ut semester under sommaren. Den kan förläggas under annan tid eller delas upp om det är den anställdes önskemål och om det passar verksamheten och arbetsgivaren godkänner det. Däremot måste sammanlagt minst 20 semesterdagar tas ut i ledighet under året, under förutsättning att så många dagar är intjänade och betalda.

I många fall vill företaget stänga verksamheten ett antal veckor under sommaren. Det innebär att de anställda tvingas ta ut sin semester under denna tid. Man kan dock inte tvinga någon som inte har tjänat in betalda dagar så att det räcker till semesterstängningen.

Man kan aldrig tvinga någon att ta ut 25 dagar i semesterledighet under året eftersom den anställde har rätt att spara den femte semesterveckan eller de betalda dagar som överstiger 20.

25 dagar är fem veckors ledighet

Oavsett hur arbetstiden är förlagd ska 25 semesterdagar motsvara fem veckors semester. Det innebär att om en anställd inte arbetar alla dagar i veckan och tar ut semester ska semesterdagar räknas av för de fridagar som infaller under semesterperioden. I många kollektivavtal räknas semesterdagarna för deltidsanställda om till så kallade nettosemesterdagar. De motsvarar då det antal arbetsdagar som den anställde kan vara semesterledig. Uträkningen sker genom att dividera antalet arbetsdagar i snitt per vecka med fem och sedan multiplicera detta tal med det antal bruttosemesterdagar som den anställde har. Exempel: Elisa är ledig på fredagar. Hennes nettosemesterdagar blir 20 (4/5×25).

Nyanställda

För nyanställda, i företag som följer semesterlagens åtskilda intjänande- och semesterår, kan arbetsgivaren bevilja så kallad förskottssemester. Det är arbetsgivaren som i så fall bestämmer hur många dagar som ska beviljas. Det kan vara så många dagar så att den nyanställde tillsammans med eventuellt intjänade betalda dagar får så många betalda dagar så att det är lika med semesterrätten eller företagets huvudsemester.

Exempel: Egon började den 1 januari 2023. Till semesteråret som börjar den 1 april 2023 har han tjänat in 7 betalda dagar. Arbetsgivaren kan välja att antingen bevilja 13 dagar i förskott så att det räcker till huvudsemestern eller så kan han bevilja 18 dagar så att Egon kan ta ut fem veckors betald semester under semesteråret.

En nyanställd som inte har fullt antal betalda semesterdagar har alltid rätt att ta semester i lika många dagar som sin semesterrätt, till exempel 25 dagar. De dagar som inte är intjänade och betalda eller dagar i förskott är då obetalda semesterdagar. För en månadsavlönad innebär det ett löneavdrag för varje obetald semesterdag på vanligen 4,6% av månadslönen eller 1/21-del av månadslönen. Obetald semester är dock semesterlönegrundande så frånvaron reducerar inte nästa semesterårs betalda semester.

Sjukdom och VAB under semester

Om en anställd blir sjuk eller behöver vårda sjukt barn under semesterledigheten har hen rätt att avstå från att ta ut semesterdagar. Detta måste meddelas arbetsgivaren senast första dagen efter semesterledighetens slut. Arbetsgivaren kan dock bestämma att sjukanmälan eller anmälan om vård av barn ska göras samma dag på samma sätt som vid arbete. Arbetsgivaren måste i så fall ha meddelat de anställda innan de har påbörjat sin ledighet om att byte av semester mot till exempel sjukfrånvaro eller VAB ska göras samma dag på samma sätt som vid arbete.

Arbetsgivaren kan normalt inte bryta ledigheten

Arbetsgivaren har däremot inte rätt att avbryta den anställdes semester. Ett önskemål om detta kan gälla personer som har någon specialkompetens eller funktion i företaget. Arbetsgivaren bör i förväg avtala med dessa personer om möjligheten att kalla in dem under en pågående semesterledighet. Detta är dock något som ska göras restriktivt. Det finns inte bestämt vilken ersättning som ska ges i sådana fall. Någon semesterdag får inte avräknas, vare sig det har varit ett avbrott i semestern en hel dag eller del av dag. Anledningen är att semesterdagar alltid är hela dagar och inte kan avse ledighet del av dag.

Semesterlönen

Om semesterledigheten avser betalda semesterdagar ska semesterlönen för dessa dagar betalas ut i anslutning till ledigheten. Tillämpas den så kallade sammalöneregeln får den anställde sin vanliga månadslön under semestern samt ett semestertillägg. Tillägget ska även det betalas ut i samband med ledigheten men kan betalas ut för alla betalda semesterdagar i till exempel juni månad, även om semestern tas ut vid ett senare tillfälle.

För personer med rörlig lön, exempelvis timlön, gäller procentregeln vid uträkning av semesterlönen. Enligt lag ska semesterlönen vara minst 12 % på bruttolönen under intjänandeåret. Procentregeln ska även tillämpas om en månadsavlönad har ändrat sin sysselsättningsgrad mellan intjänandet och semestertillfället. Detta gäller företag som inte omfattas av kollektivavtal För de arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal gäller andra regler; normalt räknas månadslönen om för de dagar som är intjänade efter en annan sysselsättningsgrad.

I vissa kollektivavtal finns regler om minsta semesterlön per dag. Detta garantibelopp ska räknas om i förhållande till den anställdes sysselsättningsgrad.

Sparade semesterdagar

Om en anställd vill ta ut sparade semesterdagar i anslutning till semesterledigheten ska arbetsgivaren meddelas detta i samband med att årets semesterledighet bestäms. Om minst fem sparade semesterdagar ska tas ut har den anställde rätt att få dem och hela semesterledigheten för semesteråret i en följd.

Korttidsanställda

För personer som är anställda för en period om högst tre månader, till exempel semestervikarier, kan man avtala bort rätten till semesterledighet. Man kan dock aldrig avtala bort rätten till semesterlön. Semesterlönen kan för korttidsanställda betalas ut löpande vid varje löneutbetalning. Den måste dock särredovisas och får inte ingå i den överenskomna lönen.

Semestervikarier

För personer som anställs för att ersätta anställda som går på semesterledighet ska anställningsformen vikariat användas. Denna anställningsform får inte avtalas för en längre period än sammanlagt 24 månader under en femårsperiod. Anställningsformen ”särskild visstidsanställning” får inte avtalas om anställningen avser att ersätta någon under dennes frånvaro. Tänk på att kollektivavtal kan ha andra regler för tidsbegränsade anställningar.

The post Viktigaste reglerna för anställdas semesterledighet appeared first on Tidningen Konsulten.

Ny momssats igen..

Nu är det dags att ändra momssatsen igen på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Du kanske tänker att det var väl nyligen som det skedde. Absolut, så är det.

Vi börjar med det som gäller från och med den 1 april 2023, då höjs momssatsen för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne till 12 procent (tidigare 6 procent). Den nya momssatsen ska användas när skattskyldigheten för omsättningen inträder den 1 april eller senare. De äldre bestämmelserna ska användas i de fall att skattskyldigheten har inträtt före den 1 april.

Den förra regeringen sänkte momsen på dessa reparationer från 12 procent till 6 procent. Den förändringen varade från den 1 juli 2022 till och med 31 mars i år. Att momsen på dessa tjänster sänktes var för att uppmuntra konsumenter att reparera och laga dessa produkter i stället för att köpa nya. Ett sätt att uppmana till ett mer hållbart konsumtionsmönster. Skälet för höjningen som sker nu är att få en mer enhetlig mervärdesskatt.

Vilka reparationer är det då som omfattas av den höjda momssatsen? De varor som kan repareras med den lägre skattesatsen är cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne.

Vill du läsa mer om vilka åtgärder som är reparationer och definitionen av de varor som kan repareras? Läs mer i Skatteverkets rättsliga vägledning.

The post Ny momssats igen.. appeared first on Tidningen Konsulten.

Ny momssats igen..

Nu är det dags att ändra momssatsen igen på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Du kanske tänker att det var väl nyligen som det skedde. Absolut, så är det.

Vi börjar med det som gäller från och med den 1 april 2023, då höjs momssatsen för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne till 12 procent (tidigare 6 procent). Den nya momssatsen ska användas när skattskyldigheten för omsättningen inträder den 1 april eller senare. De äldre bestämmelserna ska användas i de fall att skattskyldigheten har inträtt före den 1 april.

Den förra regeringen sänkte momsen på dessa reparationer från 12 procent till 6 procent. Den förändringen varade från den 1 juli 2022 till och med 31 mars i år. Att momsen på dessa tjänster sänktes var för att uppmuntra konsumenter att reparera och laga dessa produkter i stället för att köpa nya. Ett sätt att uppmana till ett mer hållbart konsumtionsmönster. Skälet för höjningen som sker nu är att få en mer enhetlig mervärdesskatt.

Vilka reparationer är det då som omfattas av den höjda momssatsen? De varor som kan repareras med den lägre skattesatsen är cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne.

Vill du läsa mer om vilka åtgärder som är reparationer och definitionen av de varor som kan repareras? Läs mer i Skatteverkets rättsliga vägledning.

The post Ny momssats igen.. appeared first on Tidningen Konsulten.

Var rädd om din F-skatt!

Man får alltid höra att företagen ska vara rädd om sin F-skatt. Men varför då? I den här artikeln beskrivs vilka konsekvenser det får för företaget om det blir av med sin F-skatt och framför allt vad det innebär för kunderna.

När behöver företaget F-skatt?

Ett företag som har F-skatt betalar själv sin preliminärskatt och sociala avgifter. Det innebär att köparen av tjänsterna inte behöver betala arbetsgivaravgifter eller dra preliminärskatt på den ersättning som man betalar för ett arbete. Många företag anlitar därför bara uppdragstagare som är godkända för F-skatt. Även långivare kan kontrollera om företaget har F-skatt när företaget vill låna pengar, eftersom det visar att företaget sköter sina skatteinbetalningar.

F-skatten är ett bevis på att företaget sköter sig och är en hygienfaktor som kunder tittar på. Om företaget inte har F-skatt är det utbetalaren som ska göra skatteavdrag och i vissa fall betala in sociala avgifter. Det gör att många företag väljer att inte anlita företag som inte har F-skatt. F-skatten är ett konkurrensmedel.

Vad händer när ett företag blir av med sin F-skatt?

Företaget som har blivit av med sin F-skatt får inte åberopa den vid försäljning av tjänster i förhållande till köparen. Det är viktigt att företaget upplyser sina kunder om att man inte har F-skatt när de köper tjänster av företaget. Säljaren måste specificera fakturan så att det klart framgår vad som avser ersättning för arbete, material och dylikt samt moms. Kunderna som köper tjänster av ett företag som inte har F-skatt får vissa skyldigheter.

Företaget som blir av med sin F-skatt kan också behöva ändra den preliminärt debiterade skatten eftersom en del av skatten nu kommer att betalas in av kunderna. Företaget ska däremot precis som vanligt redovisa momsen. Inkomsterna i verksamheten ska också redovisas som vanligt.

Vad ska köparen göra om säljaren är en juridisk person?

Om säljaren av tjänsten är en juridisk person som inte har F-skatt ska köparen dra 30 procent från ersättningen för arbetet exklusive moms. Företagets kostnader för material och dylikt ska inte ingå i underlaget för skatteavdrag. Skatteavdraget ska bara göras på ersättning för arbete. En förutsättning är dock att kostnaderna och momsen har specificerats särskilt på fakturan från näringsidkaren. Kunden ska inte betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt för ersättningar för arbete när säljaren är en juridisk person. Den avdragna skatten för den juridiska personen ska redovisas på arbetsgivardeklarationen.

Vad ska köparen göra om säljaren är en enskild näringsidkare?

Om säljaren är en enskild näringsidkare som inte har F-skatt ska köparen dra 30 procent från ersättningen för arbetet exklusive moms. Företagets kostnader för material och dylikt ska inte ingå i underlaget för skatteavdrag. En förutsättning är dock att kostnaderna och momsen har specificerats särskilt på fakturan från näringsidkaren. Till skillnad mot när en juridisk person inte har F-skatt, ska köparen när säljaren är en enskild näringsidkare även betala in arbetsgivaravgifter. Köparen ska i det fall att säljaren är en enskild näringsidkare både redovisa arbetsgivaravgifter och avdragen skatt på arbetsgivardeklarationen. Förenklat kan man säga att köparen blir arbetsgivare i förhållande till säljaren.

The post Var rädd om din F-skatt! appeared first on Tidningen Konsulten.

Var rädd om din F-skatt!

Man får alltid höra att företagen ska vara rädd om sin F-skatt. Men varför då? I den här artikeln beskrivs vilka konsekvenser det får för företaget om det blir av med sin F-skatt och framför allt vad det innebär för kunderna.

När behöver företaget F-skatt?

Ett företag som har F-skatt betalar själv sin preliminärskatt och sociala avgifter. Det innebär att köparen av tjänsterna inte behöver betala arbetsgivaravgifter eller dra preliminärskatt på den ersättning som man betalar för ett arbete. Många företag anlitar därför bara uppdragstagare som är godkända för F-skatt. Även långivare kan kontrollera om företaget har F-skatt när företaget vill låna pengar, eftersom det visar att företaget sköter sina skatteinbetalningar.

F-skatten är ett bevis på att företaget sköter sig och är en hygienfaktor som kunder tittar på. Om företaget inte har F-skatt är det utbetalaren som ska göra skatteavdrag och i vissa fall betala in sociala avgifter. Det gör att många företag väljer att inte anlita företag som inte har F-skatt. F-skatten är ett konkurrensmedel.

Vad händer när ett företag blir av med sin F-skatt?

Företaget som har blivit av med sin F-skatt får inte åberopa den vid försäljning av tjänster i förhållande till köparen. Det är viktigt att företaget upplyser sina kunder om att man inte har F-skatt när de köper tjänster av företaget. Säljaren måste specificera fakturan så att det klart framgår vad som avser ersättning för arbete, material och dylikt samt moms. Kunderna som köper tjänster av ett företag som inte har F-skatt får vissa skyldigheter.

Företaget som blir av med sin F-skatt kan också behöva ändra den preliminärt debiterade skatten eftersom en del av skatten nu kommer att betalas in av kunderna. Företaget ska däremot precis som vanligt redovisa momsen. Inkomsterna i verksamheten ska också redovisas som vanligt.

Vad ska köparen göra om säljaren är en juridisk person?

Om säljaren av tjänsten är en juridisk person som inte har F-skatt ska köparen dra 30 procent från ersättningen för arbetet exklusive moms. Företagets kostnader för material och dylikt ska inte ingå i underlaget för skatteavdrag. Skatteavdraget ska bara göras på ersättning för arbete. En förutsättning är dock att kostnaderna och momsen har specificerats särskilt på fakturan från näringsidkaren. Kunden ska inte betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt för ersättningar för arbete när säljaren är en juridisk person. Den avdragna skatten för den juridiska personen ska redovisas på arbetsgivardeklarationen.

Vad ska köparen göra om säljaren är en enskild näringsidkare?

Om säljaren är en enskild näringsidkare som inte har F-skatt ska köparen dra 30 procent från ersättningen för arbetet exklusive moms. Företagets kostnader för material och dylikt ska inte ingå i underlaget för skatteavdrag. En förutsättning är dock att kostnaderna och momsen har specificerats särskilt på fakturan från näringsidkaren. Till skillnad mot när en juridisk person inte har F-skatt, ska köparen när säljaren är en enskild näringsidkare även betala in arbetsgivaravgifter. Köparen ska i det fall att säljaren är en enskild näringsidkare både redovisa arbetsgivaravgifter och avdragen skatt på arbetsgivardeklarationen. Förenklat kan man säga att köparen blir arbetsgivare i förhållande till säljaren.

The post Var rädd om din F-skatt! appeared first on Tidningen Konsulten.

Nyheter i vårändringsbudgeten

På måndagen presenterade finansministern regeringens vårändringsbudget. Några konkreta förslag till ändringar i skattelagstiften fanns inte med. Fokus ligger nu på att fokusera på områden där behoven är som störst utan att driva på inflationen.

En återhållsamhet

Det var en återhållsam vårändringsbudget som finansministern presenterade. Regeringen fokuserar på de största behoven som inte ska driva på inflationen ytterligare. För att skydda barnfamiljer med låga inkomster mot de kraftiga prisuppgångarna föreslår regeringen att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag förlängs t.o.m. 31 december 2023 och att tilläggsbidraget höjs fr.o.m. 1 juli 2023.

Det utmanande ekonomiska läget väntas innebära ändrade förutsättningar på arbetsmarknaden. Vuxna som saknar rätt utbildning behöver därför tillgång till utbildning för att snabbt komma i arbete. I vårändringsbudgeten för 2023 föreslås en förstärkning till regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och yrkeshögskolan. Kanske får vi se fler nya redovisningskonsulter och lönekonsulter till branschen.

Skatteförslag på gång

Utgångspunkten är att regeringen lägger budgeten på hösten och sedan har man två tillfällen att ändra budgeten för innevarande år. Vi har varit vana vid att vårändringsbudgeten innehåller en rad skatteförslag, men inte i år. Det vanliga är att de skatteförslag som lämnas i vårändringsbudgeten träder i kraft den 1 januari året därpå. Finansministern menade att förslag på skatteområdet kommer.

Vad händer då på skatteområdet? Regeringen meddelade att man under våren kommer att remittera ett förslag om sänkt skatt på plastpåsar eller ett borttagande av skatten.

Regeringen har tidigare presenterat ett förslag om att den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt, som gäller fram till och med den 30 juni 2023, på bl.a. diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet förlängs så att en utökad nedsättning ska gälla även under andra halvåret 2023.

Vi får under våren se om regeringen har några fler förslag att presentera på skatteområdet.

The post Nyheter i vårändringsbudgeten appeared first on Tidningen Konsulten.

Oj, jag glömde…

… att begära avdrag för resor till och från arbetet i årets deklaration! Eller kanske upptäckte du att du missade ett avdrag som du har rätt till i föregående års deklaration? Ingen fara, i den här artikeln går vi igenom vad du ska göra för att rätta din deklaration eller tidigare års deklarationer.

Hur du begär omprövning av en tidigare års deklaration

Det du behöver göra om du har glömt att redovisa något, det kan både vara ett avdrag eller en inkomst, är att rätta den inlämnade deklarationen. Det gör du genom att begära en omprövning av beslutet om skatt. En omprövning innebär att Skatteverket bedömer frågan en gång till och fattar ett nytt beslut.

När du vill begära en omprövning av ett beslut skriver du vad du vill ska ändras och varför. Ibland kan det vara lättare att lämna en ny deklaration och lämna de korrekta uppgifterna. Du kan, om det behövs, bifoga kopia på de handlingar som visar ditt avdrag eller liknande. Du behöver ange vilket beskattningsår som din begäran avser. Du kan antingen skriva brevet själv eller använda en blankett från Skatteverket. Om du använder blanketten är du säker på att du får med alla uppgifter som du behöver. Din begäran lämnar du till Skatteverket.

Hur långt tillbaka i tiden kan du begära omprövning? En begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut. Det innebär att du under 2023 kan begära omprövning av den slutliga skatten för de sex tidigare beskattningsåren, dvs. för åren 2017 till 2022.

Om du inte är nöjd med ett beslut från Skatteverket

Då kan du som ett första steg begära omprövning av beslutet och du behöver då lämna in en begäran om omprövning precis som har beskrivits ovan.

Som en sista utväg är det också möjligt att överklaga ett beslut från Skatteverket. Ärendet kommer då att avgöras av förvaltningsdomstolen. Men först ska Skatteverket besluta en extra gång innan ärendet lämnas till domstolen. Du skriver ett överklagande och talar om vad du anser vara fel och varför. Du måste ange vilket beslut du överklagar och vilket beskattningsår som det handlar om. Du kan skriva ett eget brev eller använda en blankett för överklagande. Använder du blanketten är du säker på att du får med alla uppgifter. Överklagandet lämnar du till Skatteverket men som mottagare ska du skriva förvaltningsrätten. Skatteverket kommer efter sitt beslut att lämna över ärendet till domstolen.

Tidsbegränsningen för när ett överklagande senast måste vara inne är densamma som vid begäran om omprövning. Du behöver inte betala något för ett överklagande, oavsett och du vinner eller förlorar. Har du betalat ett ombud för att hjälpa dig kan du få ersättning från staten om du får rätt eller delvis rätt.

The post Oj, jag glömde… appeared first on Tidningen Konsulten.

Några avdrag i deklarationen 2023

Nu börjar vi närma oss den 2 maj då inkomstdeklarationen 1 för fysiska personer ska vara inlämnad. Det innebär också att enskilda näringsidkare, delägare i fåmansföretag och handelsbolag ska deklarera om man inte har fått anstånd att lämna deklarationen. I den här artikeln tar vi upp några avdragsfrågor för dig som sålt din bostad och för dig som är enskild näringsidkare.

Avdrag för arbetsresor med egen bil

Under hösten var det många turer kring reseavdraget. För beskattningsåret 2022 som nu ska redovisas i deklarationen gäller fortfarande att schablonbeloppet för avdraget för resor till och från arbetet med egen bil är 18,50 kr per mil.

Tänk på att för att man ska får göra avdrag för resor med egen bil krävs att vissa förutsättningar ska vara uppfyllda. Du behöver bl.a. gjort en tidsvinst på 2 timmar genom att använda egen bil istället för allmänna transportmedel. Även om du har använt bil men inte uppfyller förutsättningarna för avdraget får du avdrag för de utgifter du skulle haft om du hade åkt med allmänna transportmedel. Läs mer om förutsättningarna för avdrag för resor med egen bil. Skatteverket har även en tjänst där du kan beräkna ditt reseavdrag.

Försäljning av bostad

Har du sålt ditt hus eller din bostadsrätt? Då ska du redovisa försäljningen i deklarationen och funderar kanske på avdrag för utgifterna för all renovering som du har gjort?

Förbättringsutgifterna kan delas upp i två kategorier – ny-, till- och ombyggnad respektive reparationer och underhåll.

När det gäller förbättringsåtgärder som avser ny-, till- och ombyggnad eller därmed jämställda grundförbättringar (s.k. grundförbättringar) är dessa alltid avdragsgilla under förutsättning att de årligen, tillsammans med eventuella förbättrande reparationer, uppgår till minst 5 000 kr. Den tidsgräns på fem år som gäller för reparationer och underhåll, gäller inte för grundförbättringar. För grundförbättringar görs ingen prövning om de är förbättrande eller medfört ett bättre skick.

Avdragsrätten för utgifter för reparationer och underhåll är lite svårare. För det första gäller en tidsgräns. Utgifterna ska hänföra sig till försäljningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren. För det andra ska åtgärderna ha medfört att fastigheten vid avyttringen är i bättre skick än vid förvärvet. För det tredje krävs att reparationerna och underhållet årligen tillsammans med eventuella ny-, till-, och ombyggnationer eller andra grundförbättringar, uppgår till minst 5 000 kr.

En och samma åtgärd kan innefatta både reparation, för vilken avdrag inte ska medges, och en avdragsgill förbättring. Man skiljer på om förbättringsåtgärden är en grundförbättring, vilket innebär att fastigheten tillförs något som inte funnits tidigare, eller om förbättringsåtgärden är en förbättrande reparation. Är det fråga om en grundförbättring föreligger ”evig” avdragsrätt på samma sätt som för ny-, till- eller ombyggnadsåtgärder, medan en förbättrande reparation förutsätter att åtgärden gjorts inom fem år före avyttringsåret.

Skatteverket har även en e-tjänst där du kan räkna ut avdraget för renoveringar och nybyggnation.

Har du inga kvitton kvar på alla reparationer och grundförbättringar? För att få avdrag krävs att du har haft en utgift. Om du inte har kvar fakturor och kvitton som kan visa dina utgifter kan det finnas möjlighet att få avdrag för förbättringsutgifter med ett skäligt belopp. Du behöver då andra underlag som kan visa att det har skett förbättringar som ger rätt till avdrag, omfattningen av arbetet och när arbetet utfördes. Det kan vara ritningar, kontoutdrag eller liknande.

Avdragslexikon för enskilda näringsidkare

Som enskild näringsidkare har man ofta många frågor om vad som är avdragsgillt och inte. Det är också svårt att veta vad man får avdrag för. Utgångspunkten är att alla utgifter för intäkternas förvärvade får dras av. Men det finns vissa utgifter som aldrig får dras av t.ex. förseningsavgifter, böter.

Reglarna för vad som är avdragsgillt för en enskild näringsidkare skiljer sig också till viss del från avdragsrätten för ett aktiebolag. En enskild näringsidkare kan t.ex. inte ge sig själv ett friskvårdsbidrag, men det kan ägaren som arbetar och är anställd i aktiebolaget. Skatteverket har ett avdragslexikon som dig som har en enskild näringsverksamhet. Kanske hittar du svar på din fråga där.

The post Några avdrag i deklarationen 2023 appeared first on Tidningen Konsulten.

Skattereduktioner i årets deklarationer för företag och privatpersoner

En fysisk person kan få upp till 15 olika skattereduktioner. En juridisk person kan få två skattereduktioner. För att kunna utnyttja skattereduktionerna behöver det finnas tillräckligt med skatt att avräkna skattereduktionen mot. I den här artikeln går vi igenom tre av skattereduktionerna som innehåller nyheter inför årets deklaration.

Skattereduktion för investeringar i inventarier – företag

I årets inkomstdeklaration är det dags att för första gången för företagen begära skattereduktionen för investeringar i inventarier som har anskaffats under år 2021. Med inventarier avses maskiner och inventarier som företaget innehar för stadigvarande bruk, men även byggnadsinventarier och markinventarier. Regleringen omfattar även en nyttjanderättshavares utgifter för byggnadsinventarier, markinventarier eller andra inventarier som en nyttjanderättshavare innehar med nyttjanderätt och fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad som anskaffas.

Det är nu dags för företag som har ett räkenskapsår som avslutades den 31 december 2022 att redovisa underlaget för skattereduktionen för inventarier i inkomstdeklarationen. För att företaget ska har rätt till skattereduktionen krävs bland annat att inventariet är anskaffat under 2021 och att det finns kvar i näringsverksamheten den 31 december 2022.

Det som skiljer skattereduktionen för investeringar i inventarier från andra skattereduktioner är att företaget måste ange underlaget för skattereduktionen i deklarationen. Underlaget motsvarar anskaffningsutgiften för inventarierna. I deklarationen ska man ange hela underlaget för skattereduktionen, även om företaget inte kommer att kunna utnyttja den fullt ut. Det outnyttjade underlaget får företaget utnyttja nästa beskattningsår och kommer då att behöva ange det i deklarationen.

Om företaget däremot har ett brutet räkenskapsår gäller andra tidsgränser för när företaget ska begära skattereduktionen i deklarationen och hur länge företaget måste ha kvar tillgången. Om företaget har ett brutet räkenskapsår ska ansökan göras för det beskattningsår som avslutas närmast efter den 31 december 2021. Företaget ska också ha kvar inventariet i näringsverksamheten vid utgången av det räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2021.

Skattereduktion för avgift till a-kassan – fysiska personer

Den 1 juli 2022 återinfördes skattereduktionen för avgifter till arbetslöshetskassan (a-kassa) för privatpersoner. Skattereduktionen för avgiften till a-kassan uppgår till 25 procent av den avgift som man har betalt efter den 30 juni 2022.

A-kassan ska lämna uppgift till Skatteverket om hur mycket man har betalat i avgift under året och uppgifterna finns på en bilaga till inkomstdeklarationen. Skatteverket kommer automatiskt att beräkna skattereduktionen.

Skattereduktion för gåvor – fysiska personer

Skattereduktionen för gåvor uppgår till 25 procent av underlaget som motsvarar de lämnade gåvorna. För inkomstår 2022 (inkomstdeklaration 2023) kan privatpersoner få skattereduktion med högst 3 000 kronor. Det motsvarar gåvor för totalt 12 000 kronor. Det är en högre gräns än inkomståret 2021. Eftersom gåvomottagarna ska lämna kontrolluppgift är underlaget redan ifyllt i inkomstdeklarationen. Skatteverket kommer automatiskt att beräkna skattereduktionen.

För att få skattereduktion för gåvor måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Gåvomottagaren måste vara godkänd av Skatteverket innan man lämnar gåvan och som givare måste man ha fyllt 18 år vid inkomstårets utgång. Gåvan måste vara en penninggåva som är avsedd att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Det finns också två beloppsgränser som måste vara uppfyllda. Gåvan måste uppgå till minst 200 kronor till samma gåvomottagare vid ett och samma tillfälle och man måste ge minst 2 000 kronor under året.

Tillräckligt med skatt?

För att en enskild näringsidkare eller delägare i handelsbolaget ska kunna tillgodoräkna sig alla skattereduktioner gäller det att det finns tillräckligt med skatt. Summan av skattereduktionerna får inte överstiga summan av kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, fastighetsavgift och fastighetsskatt.

Det finns några sätt man kan skatt på. Till exempel kan man återföra ett uppskov som man har fått vid en tidigare försäljning av en bostad. Har man tidigare gjort avsättningar till periodiseringsfond kan man återföra dem till beskattning.

Avräkningsordning för skattereduktionerna för fysiska personer

För en fysisk person finns det upp till 15 skattereduktioner. Har man flera olika skattereduktioner kan det vara så att skatten inte räcker till och man har då inte möjlighet att tillgodoräkna sig alla skattereduktioner. De olika skattereduktionerna avräknas i en viss ordning. Bland dessa 15 skattereduktioner kommer skattereduktionen för investeringar i inventarier att räknas av sist. Men det som skiljer skattereduktioner för investeringar i inventarier från andra skattereduktioner är att man har möjlighet att begära skattereduktion för det outnyttjade underlaget vid nästa beskattning.

The post Skattereduktioner i årets deklarationer för företag och privatpersoner appeared first on Tidningen Konsulten.